tisdag, september 29, 2009

Bönewebben

Ur min citatsamling (12)



I det nödvändiga: enhet,

i det tvivelaktiga: frihet,

men i allt: kärlek.




(Sankt Augustinus, 354 - 430)

I väntan på valresultatet...

... konstaterar jag att FiSK gick framåt i Växjö stift. Enligt de preliminära uppgifterna ökade vi mer än 300 röster (motsvarande 13 %) i valet till Stiftsfullmäktige, och med c:a 10 % i valet till Kyrkomötet.

De preliminära (bäst att säga så, för saker och ting kan ju ändras i den definitiva sammanräkningen) uppgifterna är att vi behåller vårt Kyrkomötesmandat, och ökar från två till tre mandat i Växjö stiftsfullmäktige. Roligt.

Och nu är alla toppkandidaterna mycket spända på att se hur kryssen fallit! Men också de som stått längre ned på listan kommer att se att också de fått många kryss - det är jag alldeles övertygad om!

Nu har det gått en dryg vecka från kyrkovalet. Men vi får ge oss till tåls ytterligare några dagar, tror jag.

tisdag, september 22, 2009

Eftertankar i kyrkovalstid

Krönika i Smålandsposten (publiceras torsdag 24 september)

Arbetsglädje, tid och kraft har kännetecknat det just genomförda valet till olika beslutsorgan i Svenska kyrkan. Massmedia har också gjort en allsidig bevakning av valet.

Men det finns en baksida: Valapparaten har varit överdimensionerad, och omgärdat med ett regelverk som kan förefalla väl byråkratiskt. Ordentligt tilltagna tidsmarginaler, ingen möjlighet till fyllnadsval i direktvalda organ mm, är i och för sig vällovliga säkerhetsaspekter som ändå kan utgöra hinder i ett effektivt arbete.

Men tro nu inte att jag skulle mena att valet är oviktigt. Tvärtom, att på demokratiska villkor få välja in dem som tillsammans med Kyrkans ämbetsbärare skall styra Svenska kyrkan är av grundläggande vikt.

Huruvida de politiska partierna skall styra kyrkan är en fråga som kommit allt mera i fokus. Nu är Svenska kyrkan angelägen om att de sammanslutningar som kandiderar skall kallas för nomineringsgrupper och inte för partier – detta för att särskilja Kyrkans val från de allmänna valen.

Valsystemet gynnar ändå de politiska partierna och de etablerade grupperna, eftersom dessa har vanan och kompetensen att sköta en valprocedur. En lokal opolitisk samlingslista kan lätt begå misstag. Många exempel finns på hur man i valet till ett samfällt kyrkofullmäktige bara registrerat sig för en valkrets, trots att man haft möjligheten att ställa upp i samtliga valkretsar inom valområdet. Denna miss innebär att troliga röster aldrig kan tillfalla den nomineringsgruppen.

En annan aspekt är att en lokal opolitisk lista ofta saknar det stöd och den kompetens som ett större nätverk kan erbjuda.

Frågan om politiken i kyrkan har många infallsvinklar. Man kan tycka att den som låter sig väljas in som väljas in i Kyrkan också bör visa intresse för Kyrkans gudstjänstliv. Samtidigt utgör majoriteten av Svenska kyrkans medlemmar en grupp som solidariskt stöder Kyrkans verksamhet med sin avgift, och därmed möjliggör för andra att utnyttja Kyrkans tjänster, även om man själv inte tar dem i anspråk – just nu. Denna solidariska hållning är inte att förakta.

Slutligen en eloge till alla dem som ställt upp på listor med bara några få namn: tre, två eller till och med ett enda namn. Det är förenat med en personlig uppoffring att exponera sig så. I vissa fall har ansträngningarna inte resulterat i något mandat. Men nu i eftervalsarbetet har också de segrande grupperna möjlighet att se dem som inte fått något mandat och ta vara på deras entusiasm och mod, kraft och arbetsglädje.

tisdag, september 15, 2009

Gnosjöanda på missionsexport

Växjö stift, och i synnerhet dess västra delar, har många småföretag och en bred kompetens i småföretagandets villkor. Låt oss nu tänka oss att en nypensionerad småföretagare genom Svenska kyrkans kanaler reser till någon av våra systerkyrkor i ett utvecklingsland, och där på frivillig basis under en tid hjälper den inhemska kyrkans medlemmar med att utveckla små enkla företag. Hjälp med det som vi kallar marknadsföring, logistik, bokföring, kvalitetssäkring mm.

Vårt bidrag av råd och stöd kan bli långt viktigare än ett rent ekonomiskt bistånd.

Med hjälp av mikrolån har många människor i djup fattigdom kunnat resa sig ur misär och hopplöshet. Här finns många tankar att spinna vidare på.

Företagande, även i dess enklaste form, hjälper människor till en högre levnadsstandard. Det ger hopp och framtidstro för individer, familjer, samhällen och nationer. Och genom att den lokala Kyrkans medlemmar får en bättre ekonomi hjälper det också inhemska kyrkor att stå stadigare på egna ben.

I kyrkovalet 20 september söker jag ditt mandat för att i Växjö stiftsfullmäktige och Kyrkomötet driva frågan om att, genom våra systerkyrkor i Tredje världen, stödja småföretag i dessa länder att utvecklas.

Låt oss exportera det bästa av Gnosjöandan till våra kristna trossyskon i mindre bemedlade delar av vår värld.

Västerländsk mission i tredje världen har historiskt varit duktig på att bygga upp sjukvård och skolundervisning. Nu är det dags att stötta våra systerkyrkors medlemmar att också utveckla företagande. Jag räknar med din röst för detta viktiga arbete som förenar det andliga med det jordiska.

Annika Stacke, Lammhult
Gnosjöbördig kandidat för FiSK (Folkpartister i Svenska kyrkan) till Stiftsfullmäktige och Kyrkomötet

fredag, september 11, 2009

Legenden om S:t Sigfrid


En vecka ungefär, då detta skrivs, har filmen Legenden om S:t Sigfrid legat ut på Öppna Kanalen Växjö där den också sänds sammanlagt åtta gånger under två veckors tid.
S:t Sigfrid som kom till Växjötrakten på 1000-talet tillsammans med sina tre systersöner Unaman, Sunaman och Vinaman. De tre systersönerna blev mördade och deras huvuden blev sänkta i Växjösjön...

Den rent filmtekniska och sceniska är rätt anspråkslöst: Själv läser jag texten ur Johan Thelins text- & bildutgåva av Officium Sancti Sigfridi, i och i närheten av Växjö domkyrka.

Men roligt har det varit med inspelningen (med ytterligare fem glada frivilligarbetare) och redigeringen, och det är min bön och längtan att något av den tro som Sigfrid bar på också skall genomsyra våra kyrkliga förehavanden i vår tid. Och särskilt att den stundande kyrkovalet skall påverkas av Kyrkans innersida.

torsdag, september 03, 2009

Öppen eller stängd helighet?

Min krönika i Smålandsposten 3 sept 2009

Vi har sålt en prästgård i vårt pastorat. Två, faktiskt, men den ena fungerade som församlingshem i den befolkningsmässigt lilla, men geografiskt stora, Asa församling.

Frågan har då väckts: Hur får vi till ett nytt församlingshem? Och inte utan avund har en del av oss sneglat på grannsocknen i söder, som på ett mycket tilltalande sätt byggt in ett församlingshem inne i kyrkan. Där har man rivit ut ett antal bänkrader i kyrkans nedre del, satt upp en vägg av glas och så skapat ett församlingshem inne i kyrkan.

Varför inte göra en sådan sak i Asa?

Kyrkorådet hade sina funderingar, och dessutom skulle en sådan ombyggnad kosta ett sjusiffrigt belopp. Och naturligtvis, de kyrkoantikvariska myndigheterna måste ju ge sitt godkännande.

Om nu alla andra hinder kunde undanröjas: ginge det då? Mitt svar är ja.

I söndags var vi många i Asa kyrka. C:a 45 personer satt i bänkarna. Vi firade den härliga mässan ”Träd in i dansen” med gästande kyrkokör. Men kyrkan rymmer många fler – den byggdes ju för en befolkning som var 5-6 gånger större än den nuvarande. Många människor gick på gudstjänst förr i världen – huruvida folk var frommare förr är en fråga som jag med varm hand överlämnar åt Herre! I vart fall har många bänkplatser har inte känt värmen av någon mänsklig rumpa på ett antal år.

Så, varför inte gå vidare med den ursprungliga tanken, i något modifierad form. Den kritiska frågan är: Behövs verkligen en vägg mellan församlingshemsdelen och det egentliga kyrkorummet? Skall kyrkorummet vara instängt? För med en öppen lösning kommer kaffedoften att spridas ända fram till altaret, och ljudet från klubbslaget vid sammanträdet med vägsamfällighetsföreningen, som hyrt in sig, att höras framme vid koret. Är detta att profanera helgat rum? (Naturligtvis ingen uthyrning vid gudstjänst.)

Vad är kyrka, egentligen? Ordet kyrka börjar på ”kyr-”. Det är samma ord som i grekiskans ”kyrios/kyrie”, som betyder Herre. Kyrkan är Herrens tillhörighet. I första hand avses människor som förlitar sig på sin Gud; byggnaden kommer i andra hand.

Ändå är det ett rum helgat åt människors möten med Gud; där exempelvis mångleri inte hör hemma.

Någon typ av avgränsning tror jag därför behövs, men inte nödvändigtvis i form av en hel vägg som går från tak till golv. Någon löstagbar skärmvägg, som kan flyttas undan vid de få tillfällen man förväntar sig mera folk, och så sitter man på lösa stolar.

Men den svåra frågan är: Öppen eller stängd helighet?

Annika Stacke
Mitt foto
Jag heter Annika Stacke, och med gnosjöandan i mina gener tror jag det mesta är möjligt. Jag är präst i Svenska kyrkan i Lammhult mitt i Småland och Växjö stift. Bor i prästgård som numera är min. Företaget Stacke Media AB, som jag sjösatt, sysslar med videoproduktion.