fredag, mars 20, 2009

Stöd för Community Media

Motion till Folkpartiet liberalerna Växjö kommunförenings årsmöte 2009

Då Europaparlamentet 2008-09-25 med röstsiffrorna 471-41 antog betänkandet som uttalar ett stöd för icke-kommersiella lokala medier inom EU, var detta frukten av ett initiativ från den österrikiska liberala ledamoten Karin Resetarits.

På lokal nivå i Växjö finns Öppna Kanalen Växjö (ÖKV) som beskriver sin verksamhet med följande ord:

Öppna Kanalen Växjö är en icke-kommersiell TV-kanal som sänder från Växjö. Idag kan 22 500 hushåll runt om i kommunen se oss via ComHems, Tele2:s och Vidingehems analoga kabel-TV-nät. Via vår webb-TV når vi ännu fler tittare.

Folkpartiet liberalernas kommunförening i Växjö är medlemsorganisation i ÖKV.

Det av Europaparlamentet antagna betänkandet (2008/2011(INI)) belyser vikten av lokala icke-kommersiella medier, s k Community Media, bland annat för att öka toleransen och mångfalden i samhället, samt lyfter fram möjligheten för särskilda intressegrupper att nå ut till andra samhällsgrupper. EU-parlamentet uppmärksammar också det faktum att många Community Medias bedriver sin verksamhet på mycket knappa ekonomiska villkor, vilket försvårar deras möjligheter att fullgöra sin viktiga roll vid sidan av public service- och kommersiella medier.

Jag yrkar därför

(1) att årsmötet verkar för att stödja Öppna Kanalen Växjö,

(2) att årsmötet hemställer hos Landsmötet att verka för en implementering av betänkandet 2008/2011(INI) i svensk lagstiftning,

(3) att årsmötet hemställer hos Landsmötet att verka för en implementering av betänkandet 2008/2011(INI) i budgetberedningar i riksdag, landsting och kommuner.




Lammhult i februari 2009




Annika Stacke

måndag, mars 16, 2009

Min syssling Annika

Hade det inte varit för en omständighet som ligger c:a 140 år bakåt i tiden, så skulle med största sannolikhet inte Skede kyrkokör kommit till Aneboda kyrka för att sjunga en söndag i mars 2009.

Vad var det då som hände för cirka 140 år sedan? Jo, på en plats som heter Viared, som ligger strax väster om Borås – det är där man på motorvägen mot Göteborg ser de stora postorderfirmornas lagerbyggnader – där gifte sig någon gång omkring 1870 Josef Gabrielsson med Anna Lovisa Olofsdotter. Paret gick tolv barn. En av sönerna hette Anton och en annan hette Frans.

Frans är min morfar och Anton är farfar till en kvinna i kören som också lystrar till det vackra namnet Annika.

Annika och jag är alltså sysslingar, och fram till våren 2008 hade i varje fall jag ganska dåligt grepp över sysslingnivån på Ryssnässläkten, men då fick vi kontakt med varandra, och denna kontakt mynnade ut i att Annika tog initiativ till att mötas genom att Annikas kyrkokör kom till en gudstjänst i Aneboda.

Skede kyrkokör, under ledning av kantor Jarri Ederth, framförde flera vackra sånger under gudstjänsten i fastetid.

Kampen mot ondskan

Predikan 3 söndagen i fastan i Aneboda kyrka

Inledningspsalm 205:- Vila i din väntan, stilla mötet sker
Lovsång *543:4 Ära ske Gud som från sin tron
Gradualpsalm 60:- En Fader oss förenar
Psalm efter predikan 217:- Gud, för dig är allting klart, allt det dolda uppenbart
Litanian 700:1
Lov- & slutpsalm *443:- Dig vi lovsjunger, ärar, Jesus, de fattigas konung
[X:- betyder att psalmens alla versar sjungs]

Skede kyrkokör förgyllde gudstjänsten med sin vackra sång, under ledning av kantor Jarri Ederth.

Kampen mot ondskan står det som överskrift över texterna i dag.
Vi befinner oss mitt i fastan. Texterna är utmanande mot oss, med ett budskap som inte alltid är så lätt att ta till sig.

Kampen mot ondskan.

Kampen mot mobbing är ett uttryck som jag hörde och såg på TV i går. Mobbing – något som förekommer i våra skolor, på våra arbetsplatser, ja, förmodligen överallt där människor finns.

Mobbing – en form av ondska som finns nära oss. Kanske till och med du och jag varit offer för mobbing – eller till och med bidragit till att mobbing förekommit.

Kampen mot ondska – uttrycket tar tag i oss. Hade dagens ämne varit "Kampen mot synden", kanske vi skulle snarast dragit lite på munnen, och våra tankar gått i riktning mot någon gammaldags syndakatalog.

Men när ordet är ondska, så drar vi inte på munnen. Ondska är inget att skämta om. Ondska är allvar, och något som söndrar och fördärvar människors liv och tillvaro.

Men vad är då ondska? Vad är ont?

Ont i knäet kan vi ha, men för den skull talar vi inte om ondska i knäet. Nej, den typen av smärta som är förknippat med att sätta sig på huk och ta upp något från golvet betecknar vi inte som ondska. Ondska är ett moraliskt ont, något som får till stånd en söndring och splittring mellan enskilda människor, mellan grupper av människor, mellan människa och Gud, och kanske till och med inom en människa.

Att det onda finns, kan vi alla se, på olika sätt. Men, frågar vi oss då, hur kan Gud tillåta det onda att finnas? Hur kan en god och allsmäktig Gud acceptera att ondska förekommer i vår värld? Och Gud som har skapat allt, har han även skapat det onda?

Stora och svåra frågor som judiska och kristna tänkare och teologer har brottats med under årtusenden.

På den sista frågan: Har Gud skapat det onda? svarade kyrkofäderna, nej. Gud har inte skapat det onda. Men då inställer sig en följdfråga: Vem har då skapat det onda? Finns det någon makt utanför Gud som är så mäktig att det kan frambringa något som inte Gud har kontroll över?

Men också på denna fråga svarar kyrkofäderna, Augustinus & Co, nej.

Nu är vi alldeles villrådiga. Vad menar de egentligen?

Men vad är i grund och botten ondska? Jo, säger de lärda, ondska är det tomrum, som uppstår då det goda inte finns närvarande. När kärleken och barmhärtigheten och omtanken och vänligheten drar sig tillbaka, då uppstår ett tomrum, ett vakuum. Detta vakuum av godhetens frånvaro är det onda.

Gud har inte skapat det onda, och det onda har inte heller någon eget väsen, utan är frånvaron av det goda.

En djupsinnig förklaring, men är den till någon hjälp för eleven som har ont i magen över att behöva gå över skolgården därför att han eller hon riskerar att bli utsatt för en kränkande behandling?

För mitt i verkligheten kan ondskan kännas och upplevas påtagligt, och förorsaka smärta och lidande och förnedring för en enskild människa, eller för en grupp av människor.

Men det var en annan fråga vi ställde oss också: Hur kan en god Gud acceptera att ondska förekommer? Varför gör han inget?

På den frågan svarar den kristna kyrkan med två ord: krubban och korset. Gud gör faktiskt något åt det onda. Han kommer själv in i världen i Jesus Kristus, han går i närkamp mot det onda. Han visar att han inte accepterar det onda, vare sig i form av utanförskap för spetälskesjuka människor, av utstötta kvinnor, av socialt undanskuffade tulltjänstemän, och anledningen till att dessa människor kommit på kant med omgivningen går han in och åtgärdar eller låter människan själv åtgärda det hon kan åtgärda.

I fastetiden går vi "upp mot Jerusalem, till Frälsarens kors och pina",
för att citera en psalm (som vi dock inte sjunger idag), och som fortsätter:
"till Lammet som offras för världens skuld
för dina synder och mina."

Gud är inte overksamhet. I högsta grad engagerar han sig i kampen mot ondskan, han kämpar till döds, så viktig är kampen.

Under några dagar förefaller ondskan ha segrat, men Gud är starkare än det onda, och det som ser ut som den totala katastrofen vänds på påskdagsmorgonen i triumf.

I och våra liv, ditt och mitt, när vi visar godhet och vänlighet i vår omgivning och bland våra medmänniskor, då försvinner det vakuum där ondskan kan florera, då får destruktiviteten mindre handlingsutrymme. Som barn till den kärleksfulle himmelske fadern kan du och jag, genom vår blotta närvaro, hindra ondskan att tränga sig på och istället låta omtanken och solidariteten och godheten få breda ut sig i vårt samhälle, i vår värld och i våra egna relationer.

fredag, mars 13, 2009

Föds det tillräckligt med barn?

Motion till årsmötet 2009 för Folkpartiet Liberalernas Kommunförening i Växjö

År 2008 var ett gott födelseår i Sverige. Då föddes 109 301 barn vilket motsvarar 1,91 barn per kvinna. Emellertid är snarast 2008 ett undantag från en annars inte fullt så positiv födelsestatistik. Den summerade fruktsamheten för kvinnor fluktuerar över tiden, men har till allra största delen sedan slutet av 1960-talet – och även under 2008 - understigit den s k reproduktiva nivån (nolltillväxt) på 2,1 födda barn per kvinna.

Summerad fruktsamhet för kvinnor under åren 1955-2008 i Sverige

Källa: SCB

Vidare har det konstaterats att ett lägre barnafödande inträffar i perioder av lågkonjunktur:

Den starka kopplingen mellan barnafödande och konjunktur beror till stor del på att Sverige, i större utsträckning än många andra länder, har en familjepolitik som gör att kvinnor och män lättare kan kombinera förvärvsarbete och familjebildning. Den starka kopplingen mellan dessa två ”karriärer” har dock bidragit till att det summerade fruktsamhetstalet i Sverige har sjunkit under tider med ett försämrat arbetsmarknadsklimat. Det omvända har sålunda gällt vid goda tider på arbetsmarknaden.
(Arbete och barnafödande. Demografiska rapporter 2008:1. SCB 2008; s 12).

Ett ökat barnafödande krävs för den framtida försörjningen, för en välutvecklad samhällsservice på alla områden, och inte minst för den glädje och framtidstro som det innebär för många människor att se vårt lands befolkning växa.

Jag yrkar
- att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att verka för samhällsreformer och ekonomiska styrmedel som uppmuntrar till ett ökat barnafödande i vårt land.
- att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att se över och vid behov vidareutveckla innehållet i denna motion, och lägga fram den som sin egen på Landsmötet.


Lammhult i mars 2009



Annika Stacke

lördag, mars 07, 2009

Nomineringsmöte med FiSK

I går kväll mailade jag ut en massa kallelser till FiSKs nomineringsmöte söndagen 29 mars i Madesjö. På måndag/tisdag går samma kallelse med snigelpost till ännu fler människor.

Nomineringarna gäller FiSKs kandidater från Växjö stift i valet till Kyrkomötet samt till Växjö stiftsfullmäktige.

Även en liten grupp som FiSK kan och skall(!) påverka.

Följ gärna med via FiSK-webben. Nomineringslistorna publiceras i takt med att de kommer in.

Ur min citatsamling (11)

"De goda annorlundaheterna"
Marcus Svensson, ledarskribent i Smålandsposten
Mitt foto
Jag heter Annika Stacke, och med gnosjöandan i mina gener tror jag det mesta är möjligt. Jag är präst i Svenska kyrkan i Lammhult mitt i Småland och Växjö stift. Bor i prästgård som numera är min. Företaget Stacke Media AB, som jag sjösatt, sysslar med videoproduktion.