Min sommarkrönika i Smålandsposten, 2009-07-16
Plask i dopfunten!
Något av det finaste man kan vara med om som präst är att få döpa ett litet barn. En människa har kommit till världen. Två släkten har fått en ny liten medlem. Samhället har fått en ny medborgare. Därför är det så roligt att höra ljudet av vattenplasket i dopfunten.
Men inte bara från den kyrkliga sidan är det glädjande med nyfödda människor. Jag tror det behöver födas fler barn, helt enkelt. Vi behöver en större befolkning. Och inte bara genom att folk flyttar in från andra håll till Växjöområdet. För därigenom kanske vi bidrar till en minskad befolkning någon annanstans.
Låt i stället befolkningen växa genom fler människor föds. Barnen är vår framtid.
Lite statistik: Kronobergs län har drygt 21 invånare per kvadratkilometer. Och i den stora skogssocknen Asa (som ligger i mitt pastorat) finns det bara 1,9 inv/km2, vilket är mindre än en tiondel av Sveriges befolkningstäthet. Kan det till och med finnas fler vildsvin i Asa församling än de c:a 260 bofasta människorna?
Utifrån ett politiskt perspektiv ser jag att vi skulle behöva fler människor boende här för att hålla igång viktiga samhällsfunktioner som buss- och tåglinjer, byskolor, livsmedelsbutiker på småorter, kvalificerad medicinsk vård. BBs vara eller icke-vara i Ljungby är ett exempel på den här frågeställningen. Och fler förvärvsarbetande behövs för att försörja alla oss som så småningom kommer att gå i pension eller redan gjort det. Större befolkningstäthet ger dessutom i lägre skattsatser.
Lyckligtvis har vi de senaste åren upplevt en babyboom. 2008 var den summerade fruktsamheten (antalet födda barn per kvinna) 1,9. Men det räcker egentligen inte. 2,1 barn per kvinna måste det vara för att uppnå nolltillväxt. Att Sveriges befolkning ändå ökar beror på våra invandrande vänner, vilka ofta är barnfamiljer. Sverige ligger rätt väl till i ett europeiskt sammanhang, inte minst beroende på en bra lagstiftning avseende föräldraledighet och barnomsorg.
Skrämmande, däremot, är att titta på födelsetalen i många länder i Europa, och i synnerhet Östeuropa, där det summerade fruktsamhetstalet i ganska många länder ligger mellan 1,1 och 1,5. Europas befolkning riskerar att minska.
Åter till svenska förhållanden: Det är i mars månad som de flesta födslar lär äga rum. Det innebär i så fall att barnen kommit till sommaren innan. Det är kanske på semestern – som när dessa sommarkrönikor skrivs och läses - som unga par har tid att ägna sig åt varandra och med glädje kan se in i varandras ögon och säga: ”Du, älskling, det är säkert inget bra på TV i kväll, va?”
Något år senare kan det höras ljudet av porlande vatten i dopkällan. Ett härligt plaskande ljud förknippat med det syfte som en dopfunt har, nämligen att människor skall döpas, i ”rent och obemängt vatten”, till gemenskap med Honom som är Livets ursprung, och som redan på Bibelns första blad uppmanar människorna att ”vara fruktsamma, föröka sig och uppfylla jorden”.
Och skulle en vuxen människa inte vara döpt, så är det lika underbart att genom dopet få bekräfta hans eller hennes väg till Kristus.
En psalm som återspeglar både det skapelseteologiska och det frälsningsteologiska är psalmen 386. Vers 1 lyder:
Upp ur vilda, djupa vatten lyfte Skaparn liv och land.
Markens djur och himlens fåglar, man och kvinna skapte han.
Flodens vatten strömmar ständigt, liv åt träd och ört det bär.
Livets vatten i en dopfunt vittnar om att Gud är här.
Låt det ofta plaska i dopfunten!
Annika Stacke, Lammhult.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
- Annika Stacke
- Jag heter Annika Stacke, och med gnosjöandan i mina gener tror jag det mesta är möjligt. Jag är präst i Svenska kyrkan i Lammhult mitt i Småland och Växjö stift. Bor i prästgård som numera är min. Företaget Stacke Media AB, som jag sjösatt, sysslar med videoproduktion.
2 kommentarer:
Hur kan någon tycka att det skulle vara en fördel att antalet människor ökar på denna jord? Världens befolkning ökar för närvarande med 80 miljoner människor per år, så det finns redan mer än nog med bebisar att döpa.
En ökning med åttio miljoner per år är en ökningstakt på 1,2%. Det låter inte mycket, men innebär att världens befolkning kommer att dubbleras på 58 år. År 2067 så blir det 13,4 miljarder människor och 2125 är det 26,8 miljarder som ska trängas på denna planeten och det skulle vara en fördel? Allt fler munnar som ska mättas i en redan överbefolkad värld varav en miljard redan svälter. Om då världens befolkning skulle utökas med 20 miljarder om bara 120 år, så lär det vara den svältande delen som ökar mest eftersom resurserna inte räcker redan idag.
Men du kanske menar att det bara är vi i lilla ankdammen Sverige som ska öka vår befolkning. Sverige som för närvarande ökar sin befolkning i en takt på 0,82%, vilket innebär en fördubbling om cirka 85 år till över 18 miljoner. Det låter inte heller så mycket men då ska man betänka att den kategori länder som Sverige tillhör, är bland de värsta av jordens länder både när det gäller att släppa ut allehanda avfall och på att konsumera råvaror.
Vårt konsumtionsmönster innebär att varje svensk medborgare, gammal som ung, släpper ut över 7 ton kodioxid per år. Då är ändå inte den del av vår produktion inräknad som vi med globaliseringens välsignelse, har flyttat till andra länder. En medborgare i ett så kallat uland kan fortfarande räkna sina utsläpp i kilon koldioxid per år.
Vi grundar idag våra pensioner på att det finns billig halvsvältande arbetskraft i låglöneländer, som sliter dygnet runt året runt för ingenting i stort sett. Om det vore någon rättvisa i världen så skulle det inte bara vara fri rörlighet på kapital utan även arbetskraft och då skulle du nog få tillräckligt med underlag för att döpa, dygnet runt om du så ville.
Det är istället tämligen enkelt att konstatera att om inte istället inriktar oss på att krympa världens befolkning så har vi helt enkelt ingen framtid, för då kommer snart naturlagarna att göra det åt oss.
Tack, Farfar, för din kommentar. Ursäkta att det har dröjt med min reaktion.
Farhågan om jordens överbefolkning tror jag måste nyanseras. På tidigt 70-tal, när jag på var ung och vacker (nu är jag bara..., äh, glöm det!), bodde jag en tid i Indien, såg man stora affischer med en man och en kvinna, och två barn. Texten på hindi lydde: ”Ham do, hamara do” (”Vi två, våra två”). Huruvida den kampanjen om barnbegränsning verkligen fick genomslag kan kanske diskuteras.
Nu hör vi talas om i flera utvecklingsländer att flickfoster aborteras bort. Och i världens största nation, Kina, är det straffbart att få för många barn.
I dessa länder sker det en utjämning av befolkningstalet.
Nej, jag har svårt att tro att jordens framtida befolkningstal är något större problem. Däremot är det säkert ett betydande bekymmer i tredje världen att allt fler flyr landsbygden och söker sig till storstäder, som verkligen kan bli överbefolkade.
Europa har en överproduktion av livsmedel, och man subventionerar sitt jordbruk, och håller därigenom U-ländernas export borta från oss.
Jag tror på fortsatt plask i dopfunten, i Sverige och i resten av Europa. Jag tror också att en rättvis utveckling av övriga världen gör att befolkningstalen hamnar på normala nivåer.
Skicka en kommentar