fredag, juli 31, 2009

S:t Sigfridsinspelning

Medan mörkret sänkte sig över Växjösjön påbörjades tisdagen 28 juli filminspelningen av Officium Sancti Sigfridi, en textuppläsning i autentisk miljö av S:t Sigfridslegenden. Det var i denna sjö som huvudena av den engelske missionären Sigfrids systersöner Unaman, Sunaman och Vinaman sänktes, efter det att de skilts från deras kroppar av hedniska växjöbor...

När så småningom Sigfrid kom tillbaka till Växjö, efter ett besök hos kung Olov, där kungen omvände sig till den kristna tron, fick Sigfrid se tre ljus ute på vattnet, och där flöt träkaret i vilka huvudena låg.


Det var meningen, i vår inspelning, att den belysta fontänten skulle symbolisera ljuset som Sigfrid såg - men av någon anledning tändes aldrig fontänen. Så vi fick välja ett annat motiv, allt medan myggorna surrade kring oss.


Dagen efter var det heldagsinspelning runt och i domkyrkan.


Det hängivna inspelningsteamet bestod av: Sittande fr v: Torgny Klasson - assistent, Annika Stacke - regissör & textrecitatör, Fredrik Nilsson - kamera & ljud, Sven Astevall - ljus & assistent, Maj Johannesson - produktionssekreterare, Kjell Karlsson - kamera & ljud.

Produktionen är ett led i FiSKs valrörelse inför kyrkovalet 2009.

Jätteroligt, och nu väntar ett redigeringsarbete med Premiere Pro. Min yngste son Patrik har bidragit med en musikalisk tolkning av koralen till Psalm 89: "Se, jag vill bära ditt budskap, Herre".

Vi räknar med att filmen skall sändas över Öppna Kanalen Växjö från månadsskiftet augusti/september, men kanske läggas ut på YouTube något dessförinnan.

Ett stort tack till hela i inspelningsteamet, som helt ideellt ställt upp. Ett tack också till prästkollegan Johan Thelin, som välvilligt upplåtit texten och bilderna från sin bok till oss.

fredag, juli 17, 2009

Braskande löpsedel

"Gnosjöbor aktiva i valet till Kyrkomötet" står det med stora bokstäver i dag torsdag 16 juli på Värnamo Nyheters löpsedel, och hänvisar till artikeln Liberaler laddar inför kyrkovalet.

Den braskande nyheten är den att bland nuvarande och tidigare Gnosjöbor är vi fyra kandidater som figuerar på FiSKs lista till Växjö stiftsfullmäktige och tre av oss även på Kyrkomöteslistan.

Nyhetstorkan i semestertid ger faktiskt oanade möjligheter att komma ut med budskapet. Dessutom har ju folk tid att läsa när man har semester.

Det intressanta är också att det är endast FiSK(ar/e) från Gnosjö församling som kandiderar till stiftsfullmäktige och kyrkomötet. Ingen annan nomineringsgrupp har någon kandidat från denna församling till de högre kyrkliga nivåerna.

torsdag, juli 16, 2009

Plask i dopfunten

Min sommarkrönika i Smålandsposten, 2009-07-16


Plask i dopfunten!

Något av det finaste man kan vara med om som präst är att få döpa ett litet barn. En människa har kommit till världen. Två släkten har fått en ny liten medlem. Samhället har fått en ny medborgare. Därför är det så roligt att höra ljudet av vattenplasket i dopfunten.

Men inte bara från den kyrkliga sidan är det glädjande med nyfödda människor. Jag tror det behöver födas fler barn, helt enkelt. Vi behöver en större befolkning. Och inte bara genom att folk flyttar in från andra håll till Växjöområdet. För därigenom kanske vi bidrar till en minskad befolkning någon annanstans.

Låt i stället befolkningen växa genom fler människor föds. Barnen är vår framtid.

Lite statistik: Kronobergs län har drygt 21 invånare per kvadratkilometer. Och i den stora skogssocknen Asa (som ligger i mitt pastorat) finns det bara 1,9 inv/km2, vilket är mindre än en tiondel av Sveriges befolkningstäthet. Kan det till och med finnas fler vildsvin i Asa församling än de c:a 260 bofasta människorna?

Utifrån ett politiskt perspektiv ser jag att vi skulle behöva fler människor boende här för att hålla igång viktiga samhällsfunktioner som buss- och tåglinjer, byskolor, livsmedelsbutiker på småorter, kvalificerad medicinsk vård. BBs vara eller icke-vara i Ljungby är ett exempel på den här frågeställningen. Och fler förvärvsarbetande behövs för att försörja alla oss som så småningom kommer att gå i pension eller redan gjort det. Större befolkningstäthet ger dessutom i lägre skattsatser.

Lyckligtvis har vi de senaste åren upplevt en babyboom. 2008 var den summerade fruktsamheten (antalet födda barn per kvinna) 1,9. Men det räcker egentligen inte. 2,1 barn per kvinna måste det vara för att uppnå nolltillväxt. Att Sveriges befolkning ändå ökar beror på våra invandrande vänner, vilka ofta är barnfamiljer. Sverige ligger rätt väl till i ett europeiskt sammanhang, inte minst beroende på en bra lagstiftning avseende föräldraledighet och barnomsorg.

Skrämmande, däremot, är att titta på födelsetalen i många länder i Europa, och i synnerhet Östeuropa, där det summerade fruktsamhetstalet i ganska många länder ligger mellan 1,1 och 1,5. Europas befolkning riskerar att minska.

Åter till svenska förhållanden: Det är i mars månad som de flesta födslar lär äga rum. Det innebär i så fall att barnen kommit till sommaren innan. Det är kanske på semestern – som när dessa sommarkrönikor skrivs och läses - som unga par har tid att ägna sig åt varandra och med glädje kan se in i varandras ögon och säga: ”Du, älskling, det är säkert inget bra på TV i kväll, va?”

Något år senare kan det höras ljudet av porlande vatten i dopkällan. Ett härligt plaskande ljud förknippat med det syfte som en dopfunt har, nämligen att människor skall döpas, i ”rent och obemängt vatten”, till gemenskap med Honom som är Livets ursprung, och som redan på Bibelns första blad uppmanar människorna att ”vara fruktsamma, föröka sig och uppfylla jorden”.

Och skulle en vuxen människa inte vara döpt, så är det lika underbart att genom dopet få bekräfta hans eller hennes väg till Kristus.

En psalm som återspeglar både det skapelseteologiska och det frälsningsteologiska är psalmen 386. Vers 1 lyder:
Upp ur vilda, djupa vatten lyfte Skaparn liv och land.
Markens djur och himlens fåglar, man och kvinna skapte han.
Flodens vatten strömmar ständigt, liv åt träd och ört det bär.
Livets vatten i en dopfunt vittnar om att Gud är här.

Låt det ofta plaska i dopfunten!

Annika Stacke, Lammhult.

måndag, juli 13, 2009

Jag - Birgit Nilssons dubbelgångare


Så har det hänt igen:
- Men du liknar ju Birgit Nilsson, utbrast en för mig okänd kvinna då jag satte mig bredvid henne.
- Och dessutom låter du precis som hon, när du pratar, fortsatte kvinnan.

Det är inte första gången som folk tycker sig se en likhet mellan den stora sångerskan och lilla (ej i fysisk bemärkelse) mig. Birgit Nilsson, jo, jag tackar jag. Det är en ära att få likna henne. Jag må likna henne, och jag må tala som henne, fast det är ingen som har hävdat att jag sjunger som hon! ;)

Dubbelgångare är inte samma sak som dubbelsångare!

Jag mötte aldrig Birgit Nilsson, fast hon var faktiskt en församlingsbo till mig under några månader då jag vikarierade som präst i dåvarande Färlövs församling, numera Araslövs församling, norr om Kristianstad. Det är där hon dog, på juldagen 2005, fast hon blev (tyvärr för Färlövs del) inte begravd på deras kyrkogård. Hennes gravsten hade annars varit en plats att vallfärda till.

Här kan vi höra Birgit Nilsson sjunga julnattens stora sång Silent night.


Så nästa gång du tror dig se den stora operasopranen på gatan, så är det inte Birgit Nilsson återuppstånden ur sin grav, utan bara en anspråkslös landsortspräst vid namn Annika Stacke.
Mitt foto
Jag heter Annika Stacke, och med gnosjöandan i mina gener tror jag det mesta är möjligt. Jag är präst i Svenska kyrkan i Lammhult mitt i Småland och Växjö stift. Bor i prästgård som numera är min. Företaget Stacke Media AB, som jag sjösatt, sysslar med videoproduktion.